Idag har jag slickat såren efter mitt misslyckade rekordförsök igår. Jag har analyserat loppet och vänt och vridit på kilometrarna och kommit fram till att det var en hejaklack som saknades. Det var det som gjorde att jag inte kom i mål på utsatt tid. Pompoms och hejarop som hade lyft mig över mållinjen. Så var var ni igår när jag behövde er som mest?
På tisdag springer jag blodomloppet på Djurgården. Så nu vet ni. Just sayin..... Ba så ni vet:).
Och i vanlig ordning: inte mitt fel alltså. Jag ade gjort allt jag kunde. Outfit musik och pulsklocka. Allt var på plats. Men ingen hejaklack. Hur kunde vi missa det??
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar
Kul om du kommenterar